pontapluring

Så där. Match två i helgen avklarad. En hemmaseger och en bortaseger. En flickmatch och en pojkmatch. Sov rätt dåligt i natt och när jag vaknade 5 imorse på soffan, kände jag mig lite stressad och tänkte detta går nog åt helskotta. Det var P14 match idag och det brukar vara mer intensivt. La mig två timmar och sov i sängen. När jag vaknade igen hoppades jag i alla fall att jag skulle få lite glädje av två timmar ordentlig sömn. Men ändå kände jag mig osäker inför matchen. Vilket jag också berättade för min domareansvariga.

Matchen avlöpte väl, förutom att jag fick något kryp i ögat med två minuter kvar av första halvlek.

Efter matchen fick jag idel beröm av samtliga lagledare. Därav hemmalagets lagledare påtalade för sina spelare att "vi tackar domaren också". Bortalagets ena lagledare utryckte det på sitt vis, "mycket bra domaren och fortsatte faktiskt väldigt imponerande". Som jag växte. Ungefär som att gå och lägga sig med huvudvärk och vakna dagen efter pigg och alert. Eller som jag själv tänkte på "som balsam för själen"

Efter sådant bemötande mår man därefter. Hade man fått lika mycket välförtjänt beröm när jag jobbade i butiken i stan hade jag kanske varit kvar i butiken än.

Nu ska jag snart in på fotboll och jobba som publikvärd, eller Steward vilket man vill kalla det för. Inte speciellt jobbigt med den fotbollen på förmiddagen i ryggen.

Måste bara ta upp en annan sak. Efter matchen igår blev jag väl bemött av två personer, som egentligen inte borde bemött mig så väl av speciell anledning. Det är sådant människor som ska ha all heder och respekt.

Med anledning av ovan nämnda text är man pigg mentalt, men fysiskt borde man ta igen lite timmars sömn.

Slutligen vill jag passa på att tacka mamma och hennes vän för en trevlig tura och eftermiddag i Helsingör.

Ha en bra söndag, oavsett fotboll, friidrott eller vad ni än gör!