Comeback
Igår gjorde jag så comeback på fotbollsplanen. Vi åkte till Limhamn för sammandrag i division 2. Det var samling 07:00 ute i Skälderviken.
Är framme i Limhamn vid 9 snåret och vi byter om och värmer upp.
Första matchen spelas mot Lund. Vi är lite övertaggade och man känner att det var länge sedan man spelade fotbollsmatch. Vi hamnar i underläge med 0-1 på en straff och sedan också 0-2. Vi fortsätter och kämpar på. Lite senare får vi också en straffspark. Lagledarna ropar från bänken att dom vill ha mig till att lägga straffen. Normalt sett hade jag inte tagit en straffspark, på grund av rädslan att missa och att jag aldrig lagt någon straff i hela min karriär. Men konstigt nog beslutar jag mig för att ta den och funderar aldrig på "om att i fall" jag missar. Nej då straffen sitter och jag har satt min livs första straffspark, 1-2. Så paus.
I andra halvlek kommer 1-3 och 1-4 ganska snabbt och vi ger mer eller mindre upp. Vi har bytt målvakt och stackaren i mål får inte mycket hjälp. Matchen slutar 1-8 och nu kan det i alla fall inte bli sämre.
Nästa match möter Gymnasieskolan. Och tydligen har vi inte lärt oss läxan. För vi hamnar i 0-2 underläge. Men undantaget är att vi inte ger upp. Med minuter kvar lyckas jag reducera till 1-2 och i slutminuten får vi en hörna. Lagledarna beodrar upp hela laget, vilket får målvakts Patrik och bege sig ut på utflykt. Och vad händer, jo han lyckas forcera in 2-2 på hörnan vilket också blir slutresultatet.
Det börjar kännas i benen, men lite kaffe och medhavd pastasallad jag fått av en tjejkompis intas och snart är vi redo för match 3.
Efter ett par minuter får vi en hörna som jag, där jag siktar på min i luftrummet starka kompis. Det lustiga är bara att deras målvakt går ut och på något vis lyckas han fibbla in bollen i eget mål. Nu leder vi matchen med 1-0. Tyvärr så får vi alltför många hörnor emot oss och på en av dom många lyckas vi också att göra självmål och 1-1. Vi har spelet denna matchen men matchen slutar 1-1.
Sista matchen möter vi värdlaget Limhamn/Bunkeflo. Det går åt skogen. Vi förlorar matchen med 3-1 och jag själv åker på karriärens första varning, vilken är helt solklar. Den kan jag inte snacka bort. Ännu en straff emot oss och vi blir utan seger denna dag. Tobbe tröstmålar för oss efter ett riktigt viljemål.
Det blir ombyte, dusch och fika innan vi åker mot Ängelholm. Man hann med mycket på en dag. Förlorat, spelat oavgjort, straffskytt, målskytt och varnad. Men men nya tag i Hässleholm den 18:e juni.
Som bra tröst bjuder mamma på middag när vi kommer hem och det är ju tacksamt.
Är framme i Limhamn vid 9 snåret och vi byter om och värmer upp.
Första matchen spelas mot Lund. Vi är lite övertaggade och man känner att det var länge sedan man spelade fotbollsmatch. Vi hamnar i underläge med 0-1 på en straff och sedan också 0-2. Vi fortsätter och kämpar på. Lite senare får vi också en straffspark. Lagledarna ropar från bänken att dom vill ha mig till att lägga straffen. Normalt sett hade jag inte tagit en straffspark, på grund av rädslan att missa och att jag aldrig lagt någon straff i hela min karriär. Men konstigt nog beslutar jag mig för att ta den och funderar aldrig på "om att i fall" jag missar. Nej då straffen sitter och jag har satt min livs första straffspark, 1-2. Så paus.
I andra halvlek kommer 1-3 och 1-4 ganska snabbt och vi ger mer eller mindre upp. Vi har bytt målvakt och stackaren i mål får inte mycket hjälp. Matchen slutar 1-8 och nu kan det i alla fall inte bli sämre.
Nästa match möter Gymnasieskolan. Och tydligen har vi inte lärt oss läxan. För vi hamnar i 0-2 underläge. Men undantaget är att vi inte ger upp. Med minuter kvar lyckas jag reducera till 1-2 och i slutminuten får vi en hörna. Lagledarna beodrar upp hela laget, vilket får målvakts Patrik och bege sig ut på utflykt. Och vad händer, jo han lyckas forcera in 2-2 på hörnan vilket också blir slutresultatet.
Det börjar kännas i benen, men lite kaffe och medhavd pastasallad jag fått av en tjejkompis intas och snart är vi redo för match 3.
Efter ett par minuter får vi en hörna som jag, där jag siktar på min i luftrummet starka kompis. Det lustiga är bara att deras målvakt går ut och på något vis lyckas han fibbla in bollen i eget mål. Nu leder vi matchen med 1-0. Tyvärr så får vi alltför många hörnor emot oss och på en av dom många lyckas vi också att göra självmål och 1-1. Vi har spelet denna matchen men matchen slutar 1-1.
Sista matchen möter vi värdlaget Limhamn/Bunkeflo. Det går åt skogen. Vi förlorar matchen med 3-1 och jag själv åker på karriärens första varning, vilken är helt solklar. Den kan jag inte snacka bort. Ännu en straff emot oss och vi blir utan seger denna dag. Tobbe tröstmålar för oss efter ett riktigt viljemål.
Det blir ombyte, dusch och fika innan vi åker mot Ängelholm. Man hann med mycket på en dag. Förlorat, spelat oavgjort, straffskytt, målskytt och varnad. Men men nya tag i Hässleholm den 18:e juni.
Som bra tröst bjuder mamma på middag när vi kommer hem och det är ju tacksamt.
Kommentarer
Trackback
